Svenska

Nissan - 20 mil lång - rinner från ett område söder om Jönköping ner till Halmstad och ut i Kattegatt. Vattenkraften i Nissans olika forsar drog till sig företagsamma personer som tog initiativ till att anlägga verksamheter baserade på kraft via vattenhjul. Till en början kvarnar/sågverk, mindre järnbruk, senare massa och pappersbruk och därefter industrier i allehanda branscher. Boken skildrar den här utvecklingen i ett fågelperspektiv från 16 - 1700-talen fram tills nu.

<p><span style="font-family:Geneva;">Hummern är en gammal symbol för lyx och överdåd, lika självklar på praktmålningar från 1600-talet som på Lady Gagas hatt. Hummerspåren kan följas genom konsten och historien, i skämtteckningar och herrskapsmenyer, samt förstås bland olika former av snuskhumrar . Men var slutar en hummer? Och var börjar en människa? I ett antal vindlande essäer om bland annat konst, reklam, djurskydd, avantgarde, statusfylld konsumtion, skämtbilder och pornografi undersöks här några av de specifika sammanhang där humrar varit viktiga medaktörer i vitt skilda typer av historiska och samtida projekt. Författaren visar hur humrar å ena sidan fortsätter att förekomma i sammansättningar som vilar på deras redan erkända koppling till lyx och privilegierad upphöjelse, å andra sidan används för att skapa och underbygga helt andra betydelser och relationer.<span>  </span></span></p><p><span style="font-family:Geneva;">Simon Ekström är etnolog vid Stockholms universitet och Centrum för maritima studier (Cemas).</span></p>

Anders Johansson, känd fotograf och författare från Småland, har gett Ryssby strax norr om Kalmar ett bokansikte. Ifrån den gamla bastionen Skansen tittar han ut över landskapet och upptäcker de typiska markörerna: kyrkan, tingshuset och det gamla odlingslandskapet som försörjt människor alltsedan stenåldern. Arkeologerna vet att koncentrationen av trindyxor är bland den största i landet här.  De flesta fornlämningarna berättar om långvarig bebyggelse.

Gamla gårdar och släkter i 1800-talets Westervik? handlar om människor som befolkade staden, deras liv och leverne, göranden och låtanden. Hög som låg, vanligt folk och särpräglade personer framträder allt efter funktioner i samhället och levnadsöden.<br/><br/>De knyts an till de stadsägor och kvarter där de framlevde större delen av sina dagar. Kartan på pärmens insidor ger vägledning om deras hemvist.<br/><br/>Med 438 fotografier och teckningar från tiden, beledsagande texter och kartan vill framställningen ge en översiktlig bild av stadens liv under 1800-talet.<br/><br/>Boken utgör en komplettering bakåt i tiden till författarens tidigare utgåvor Sekelskiftets Västervik som berättar om stadens byggnader och kvarter, och Västervik 1900 till 1930 med inriktning på samhällsliv och sysselsättning.<br/><br/>Underlaget för Gamla gårdar och släkter? är till största delen hämtat ur författarens eget arkiv, ihopsamlat under nu snart fyrtio år. Externa källor anges i ett särskilt avsnitt i slutet.<br/><br/>Författaren önskar sina läsare mycket nöje och utbyte av skildringarna.

<p>Andra världskriget rasar, men på Växjöfängelset utkämpar kvinnorna ett eget krig. Anstalten är Sveriges enda kvinnofängelse, och hit kommer kvinnor som dömts för fosterfördrivning, stöld, spioneri och lösdriveri. Deras brott är ofta så kallade nödbrott, orsakade av fattigdom. </p><p>Flera av kvinnorna på fängelset har barn, som de tvingats lämna kvar hos släktingar eller som myndigheterna placerat på barnhem. Åtskilliga kvinnor är gravida när de kommer till fängelset och föder barnen där.  Kvinnofångar skildrar Sverige under 1940-talet, samtidens moral och ett fyrtiotal kvinnor som begått brott. Fångarnas röster framträder särskilt klart i brev som de själva skrev eller som kuratorerna på fängelset hjälpte dem att skriva. Dessa brev är fyllda av längtan efter barnen, oro för hur maken klarar sig, sorg över vad de ställt till med och förhoppningar om att bli förlåtna.</p><p><b></b></p><p><b>Christina Kellberg</b> är journalist och författare. Hon arbetade i 40 år som reporter på <i>Dagens Nyhete</i>r och har sedan dess gett ut boken <i>Kupongtjuven</i>, som handlar om hennes mormor, romanerna <i>Flickan och hunden</i> och <i>Ellen</i>. Tillsammans med Christer Lindarw skrev hon hans biografi <i>This is my life</i>.</p>

<p><i>Värden att värna</i> bygger på ett omfattande forskningsarbete om hur olika aktörer i de nordiska staterna förberedde sig inför risken att dras in i andra världskriget, och hur de sedan agerade för att skydda samlingar, byggnader och platser som var kulturellt och historiskt betydelsefulla. Bombning från luften ansågs vara det omedelbara hotet mot ett lands kultur, men det fanns också andra hot som inte förutsågs lika väl. Hit hörde missbruket av det förflutna i politiska syften, plundring av kulturskatter och skövling i syfte att underlätta krigföring.    </p><p>För första gången skildras här hur kulturminnesvården i Sverige, Finland, Norge och Danmark sökte skydda arkiv, museer, bibliotek och fornlämningar från krigets alla risker. Även i det neutrala Sverige fördes kulturföremål och historiska dokument i vad man hoppades skulle vara säkerhet. Begränsningarna i de skyddsåtgärder som kunde vidtas blir också tydliga: hade viktiga delar av Sveriges kulturarv verkligen kunnat skyddas om landet dragits in i kriget? Erfarenheter från de övriga nordiska länderna visar på de problem som uppstod med att skydda såväl bebyggelse som arkiv, museer och bibliotek, och hur man försökte lösa dem.    </p><p>Boken berättar inte bara om en tidigare obeaktad aspekt på andra världskriget, utan har också stor relevans i vår egen tid då nationalstater åter använder historien för att få legitimitet. Kulturarv blir allt oftare måltavlor i väpnade konflikter med etniska och kulturella dimensioner. Erfarenheter från andra världskriget blir värdefulla att återupptäcka och förhålla sig till när ett samhälle behöver bygga upp sin beredskap igen.   </p><p>Mattias Legnér är historiker och professor i kulturvård vid Uppsala universitet--Campus Gotland. Han forskar och undervisar om hur kulturarv behandlas i krig och fred, och är expert på skydd av kulturegendom i väpnad konflikt. </p><p>Trådbundet kartonnageband med strukturerat pärmöverdrag. </p>

<p>Från Mesopotamiens fyratusenåriga skoldialoger till svenska myndigheters värdegrundstexter - den självmedvetna människan har länge varit sysselsatt med att skapa sig själv och framför allt att <i>omskapa </i>sig själv. I denna antologi intresserar sig humanioraforskare aktiva inom religionsvetenskap, historia och språk för den mänskliga civilisationens återkommande uttryck för idéer om formandet av en ny människa. Ljuset riktas bland annat mot identitet och levnadsteckningar i Jerusalem, dalmåleriets kyrkliga ideal tolkade av en bångstyrig allmoge, Islamiska statens föreställningar om liv i äkthet samt mot frågan om mänskliga rättigheter i en posthuman tidsålder. </p><p><i>Den nya människan</i> ger läsaren tio tänkvärda exempel på historiska, religiösa, ideologiska, politiska och filosofiska idéer, i samspel med, och försänkta i, en föränderlig omvärld. </p>